Jag är helt enkelt urusel på att presentera mig själv, antigen så blir det för långt, eller så blir det för kort & det känns som om jag glömmer bort hälften. Därför tar jag lite snabbare frågor. Om ni undrar något annat, tveka inte att skicka ett mail.

Namn: Isa (Jessica) Draven eller imovane är vad de flesta kallar mig. Kan förekomma små nicknames då & då.
Ålder: 19, fyller 20 den 19 september (huvaligen, jag är gammal).
Bor: Jag är född & uppvuxen i Halmstad men för snart 3 år sedan flyttade jag till min pojkvän i Lund. Som det är nu så pendlar jag mellan Lund & Halmstad.
Familj: Jag har min biologiska familj (mamma, låtsaspappa, lillebror, pappa, låtsasmamma, lillasyster) & min egna lilla familj som just nu består utav mig, Martin, iller Ronja & 5 råttor vid namn Sirius, Fandango, Skrutt von Smutsnäsa, Zelda Blinka, & Edsel.
Sysselsättning: Jag läser svenska på distans just nu, men det går ganska slött eftersom man hela tiden hittar något annat att göra när man inte sitter i ett klassrum.
Intressen: Fika (jag älskar att fika), läsa, skriva, fotografera, datornörderi, pilla med html, mysa med Martin till skräckfilm med goda tilltugg, se på film, följa favorittvserier. Det finns troligen så mycket mer, men jag orkar inte bråka med hjärnan om det just nu.

En av sakerna som betyder mest för mig är fotograferingen. Kameran jag använder är en Canon EOS 350D (digital systemkamera), Canon Powershot A590 IS (digital kompaktkamera) & min mobil, en Samsung G800.

Ja, finns det egentligen något mer att veta, eller är det så att jag vill slippa upprepa mig? För att slippa skriva om & om igen så har jag skrivit upp texterna nedan, som jag skrivit lite då & då. Det är långt ifrån en komplett livshistoria, det känns som om jag glömmer minst hälften. När jag orkar någon gång ska jag skriva den mer ordentligt & verkligen försöka få med allting.

Vill du veta mer?
» Livshistoria
» Uppsats: Vem är jag?

Tankar, funderingar, vad du nu vill kalla det:
» Första gången på barnpsyks slutna avdelning
» Min tillflyktsort var simhallen
» Var jag inte tillräckligt sjuk?
» Det började som en enkel mening, en rad som bitit sig fast
» Du förstörde allt, pappa, det är försent nu