I’m so tired of being here
Suppressed by all my childish fears
And if you have to leave
I wish that you would just leave
‘Cause your presence still lingers here
And it won’t leave me alone

When you cried I’d wipe away all of your tears
When you’d scream I’d fight away all of your fears
I held your hand through all of these years
But you still have all of me

Pappersdagboken blev det:
25 Se Torsdag 25 September, kl 17.25 ~ Sängen
"Jag kör på tedieten: Blue Fruit, en skvätt (ca 1 cm) mjölk och 2 sockerbitar

Jag tror att det var
54.1 kg
20.3 - 19 till 25 är normalvikt

Snart är jag nere på 40delen.

17.57 ~ Samma ställe
Förreste, igår handlade jag för 1500 kr.
Sen tappade jag kortet, jävligt klantigt.

Jag har bestämt mig för att försöka börja skolan här. Var för gammal för Spyken så nu söker jag till LBS (det fanns här!)
Sista försöket blir Vipeholm, sen för jag söka till Komvux för jag tror inte att Katedralskolan har media. Jag håller tummarna för LBS, mamma sa att det kan bli lättare, i och med att det är friskola. Jag tror att Tifa var 19 när hon började. Jag får fråga.

Anledningen till att jag ska börja här är för att jag vill slippa vara så ensam.

Det blir att byta till Draven: (jag kan inte lägga in min sign)
Har dock inte funderat på h ännu.

Ska träffa pappa imorgon.
Micke (Fias man, Jonas och Sofies pappa) ska på cancerkontroll och pappa ska följa med som stöd här i Lund. Sjukt läskigt."

Jag känner mig så jävla dum i huvudet, jobbig och onödig. Just nu så saknar jag Halmstad så att jag kunde gråta.

Men det som gör mest ont är att jag aldrig mer kommer att ha en chans att göra rätt.

Jag har blivit helt tokig i julkalendrar och det är i stort sett allting jag tittar på. Jag gissar att det är för att kompensera att jag verkligen vill att det ska bli jul. Trolltider, som Martin fixade, var rätt söt, men Pettson och Findus var skittråkig, vilket är synd för jag trodde verkligen att den skulle vara rolig. Jag blev sjukt besviken.

Jag borde försöka sova för jag har bara 4 cigg och Martin kommer ju inte hem förrens halv sju, eller något sånt. Det är fan att jag ska röka så jävla mycket, idiot. Och jag orkar verkligen inte gå ner till Ica. Jag lyckades få energi att sminka mig innan, men när jag skulle börja på höger öga så försvann all energi och yrseln slog mig i huvudet. Jag har varit väldigt yr och illamående den senaste tiden, så när mamma & dem kommer på lördag så tar hon med sig blodtrycksmätaren.

Ja, det har ju inte jag sagt förresten. Jag fyller ju år i övermorgon och de kommer på lördag, för att fira. Jag och mamma ska göra tårta, och det kommer bli mysigt. Vi måste bara diska allting, och få bort alla flugor. Jag mår illa när jag ser dem, och det är den där jävla mutterliknande sakens fel. Jag förstår inte varför den tvunget skulle gå sönder i gängorna. Det äckligaste var när vi hade glömt att det var disk i maskinen, så när jag väl öppnade så var allt mögligt. Det var nog en av de äckligaste saker jag någonsin varit med om.

Jag är hungrig, och Martin borde komma hem så att jag kan få goda maten. Maaaat ,__,

Mamma ska ringa ikväll och läsa igenom hela hennes kalender så att jag kan fylla i allting i månaderna som gått, det ska nämnligen finnas en "föregående datum" knappar vid September.

Mellan lördag och söndag så sov jag mer än 24 timmar (från runt 18 på lördagen till runt 21 på söndagen) och när jag vägde mig så hade jag gått ner ett helt kilo! Så nu ligger jag på 54.0, vilket betyder att det är nio kg kvar och sedan blir jag vacker.

Min mage är åt helvete just nu. Trodde först att det var maginfluensa, men sedan pratade jag med min allvetade moder, och hon nämnde att det kan bli så när man har mens (jag hade mens för två veckor sedan men den kom tillbaka i helgen) och jag får hoppas att det är fallet. Som det är nu så är det precis så att jag kan sitta upp i sängen utan att må illa. Försökte mig på att diska en stund efter att jag vaknat runt 9 - 10. En sked lyckades jag diska, med nöd och näppe. Jag hatar när min mage gör såhär. Speciellt när jag verkligen vill diska så att det blir rent. (Inte en enda ren tallrik, och de äckliga flugorna är tillbaka). Men vad gör man? Allt på grund av att det jävla skruvfästet har gått sönder i gängorna. Vi måste ta oss till Silvan snart.

Det dumma med att vakna tidigt är att det bara är frågetävlingar ala gissa ordet på tv. Hur fan orkar dem?

(* sedan jag råkade få dispergerbara lamotrigin så har jag haft svårt att ta mina piller utan att må illa. De blir äcklade miner och nästintill klökningar så fort jag tänker på mina piller, nu för tiden, vilket aldrig har hänt innan.)

När jag började känna att kroppen var ren (mina nyckelben var för övrigt helt svarta innan badet) så blev det dags för håret. Mitt äckliga, flottiga hår, som jag aldrig vill ha något att göra med nu för tiden. Men jag klarade mig, tog mitt Muminschampo (de finns på Ica nu!) och spred en lukt av persika i hela badrummet. Tog även efterbehandlingen till en hårfärg som glömts kvar på en badrumshylla, eftersom jag inte har hunnit köpa inpackning. Håret ska börja skötas, nu är det bara hygienen överhuvudtaget, och tänderna. Till sist en skrubbhandske och Clearasil. Sedan fick jag vara ren.

Orkade faktiskt följa med till Ica, jag brukar alltid knixa gällande det. Men nu har jag mitt jäkla Blue Fruitte. Prova det.

Tänderna ja, apropå tänderna. Jag måste verkligen börja komma ihåg att borsta dem, jag får hål i lagningarna, hål överallt och tack och lov så måste jag än så länge inte betala men jag måste lära mig att borsta dem innan detta händer, annars kommer jag antingen inte ha något pengar eller sönderfallande tänder. Jag önskar att jag hade någon som var vaken när jag var det och hela tiden påminde mig om saker som att borsta tänderna, inte äta godis, dricka vatten, göra det jag skulle när jag råkade fastna med något annat, ja, ni hänger men. Men hur tusan gör man? Lappar hjälper inte, att tänka på det hjälper inte, jag behöver någon som fysiskt tar tag i mig och tvingar in tandborsten i munnen. Man skulle varit liten igen. Eller gått "som vanligt" i skolan, för där kunde man ju inte gå runt utan att borsta tänderna på flera veckor, man kan ju inte gå runt med äcklig andedräkt. Jag behöver en spark helt enkelt.

Annat då. De pratade med mamma angående mina p-piller och nämnde att Lamotrigin inte passar ihop tillsammans med dem, så nu väntar vi, medan vi stampar med foten, på att den nya läkaren, som jag inte ens verkar ha fått än, ska ringa ifrån vuxenpsyk så att vi kan klara upp det här. I värsta fall får vi ringa till Dr Håkan, men jag ska ju tydligen vara helt utslängd ifrån barnspyk nu (jävla skit) så det kan bli problem där.

Det känns så otroligt skönt att jag har börjat prata med pappa ifrån, och han skrev en så söt kommentar till inlägget Små fotspår.

Förresten, jag har väl inte skrivit att min mamma har skaffat en blogg? Jag har nämnt det några gånger och mamma har funderat och nu har det hänt. Hon har inte skrivit mycket, men det kommer, för jag vet hur mycket tankar hon har, om allt möjligt, som snurrar. I det senaste inlägget, Vem är jag, så skrev hon en dikt om mig, och den rörde mig, hade jag kunnat gråta så hade jag gjort det. Jag förstår inte att min mammi inte kan se hur bra hon är på att uttrycka sig. Jag menar, varifrån skulle jag fått det? Pappa skrev dikter innan och mamma kan skriva, även om hon inte själv ser det, så det var ju knappt en nyhet att även deras dotter skulle komma att bli en som älskar skrivandet och att, som Berny Pålsson uttrycker sig: trolla med ord.

Det går upp och ner, hit och dit, men mina föräldrar är de bästa på sitt egna lilla vis.