00.10
Usch.
Jag är trött på allt tjat.
Det är jämt "Jessica, logga ut från datorn" och "Jessica, har du någon läxa", "Jessica, varför kan du aldrig ta disken" och bla bla BLA!
Varför kan du inte låta mig vara ifred mamma?
Jag kanske inte ORKAR.
Suck.
Jahapps.
BUP på torsdag.
Vränga ut och in på sig själv och berätta om sina hemligaste hemligheter.
Om hur dåligt allting är.
Skulle behövt det igår istället.
På torsdag kommer det vara bra.
Saknar min Nida!
Hur ska jag orka vänta till Måndag?
Sakna sakna sakna!
Msn hjälper ju inte.
Vill träffa min Nida.
Amanda, Sandra och Malin, ni kan klara det.
Ni behöver inte dö.
Usch.. Det är så jobbigt för jag kan inte hjälpa er, känner mig så patetisk.
Och hjälplös.
Fan, det är jobbigt när alla pratar om att ta självmord.
Och jag inte kan göra något för att hjälpa.
Men jag gör det ju själv så jag ska väl bara hålla käft antar jag..
Men jag vill hjälpa er.
Önskar att jag kunde svinga med ett trollspö och göra så att ni mådde bra.
Skulle gladeligen ta allt ert svarta om ni fick vara glada.
Och må bra.
Jag orkar inte.
Jag vill att folk ska prata med mig så att dem inte gör något dumt men samtidigt så knäcker det mig.
För att jag inte kan göra ett skit åt det.
Ni får inte dö.
Ni får inte.
Nina Rochelle - Taxi 43. Broder Daniel - Shoreline. Havsänglar - Tysta hjärtan.
Det enda som hjälper.
Hjälper mig att gråta.
Malin, snälla.. Du får komma hit.
Jag gör vad som helst.
Bara du inte gör något.
Fan.. det skulle jag inte klara.
Sitter här och gråter nu för det känns som om du redan har gjort något.
Och om jag gråter för att du är borta en vecka och åker skidor, hur fan ska jag klara det om du försvinner.
Det är svart och jag är rädd Malin.
Rädd för framtiden.
Den knäcker mig.
Bryter ner mig.
Trycker ner mig.
Och jag kan inte andas.
Jag klarar det bara inte, snälla hjälp mig.
Du får inte.
Snälla.. Försök.
Kom hit först. Du måste. Snälla.
Mamma skriker.
Vill inte gå.
Men hon stänger av internet.
I do not like you right now mum.
No I do not.
Fan.. allting knäcker mig.. snälla.. hjälp..
== 17:14 =================
Nu har Malin kommit hem..
Det här kommer aldrig och gå.
Man känner det på sig.
Amanda, du kan klara det här! Det lovar jag.
Lyssnar på Havsänglar - Tysta hjärtan igen.
Lyssnade på Shoreline innan.
Dem två sångerna verkar vara det enda som hjälper.
Taxi 43 med. Och My Immortal.
Men just nu är det Shoreline och Tysta Hjärtan.
Tysta och osynliga tårar.
Vet inte vad jag ska göra.
Det hjälper ju inte vad jag än säger.
Kan ju lika gärna lägga mig ner och dö.
Om det nu vore så enkelt.
Men det är det inte.
Det hjälper ju inte vad jag än säger. Känner mig helt meningslös och tragisk och helt patetisk. Jag kan inte göra nånting. Utom att önska men sen när har man fått sina önskningar uppfyllda?
Ingenting hjälper längre.
Allt blir för mycket bara.
Jag förstår er.
Och jag kanske är värst eftersom jag inte tänker på hur jag mår.
Men jag orkar inte. Orkar inte bry mig, orkar inte gråta, orkar knappt bry mig för inget jag säger verkar hjälpa.
Allting känns för sent.
Nu har jag skrivit nog med patetiska tankar. Som ingen läser.
Är antagligen inte läsvärt. Eller bry-sig-om värt.
Farväl.
== 22:09 =================
Nu är Elin och Malin hemma -happi-
Oo! Hatar dig julia fulebarn! Har kan du INTE gilla Amanda och Elin, vad har du i ditt fula huvud, sågspån?! Muppunge! Stick och dränk dig i kattegatt din fula äckelsak! -Spotta på-

Kategori: 